Carter

Jag figurerar (eller ja, min åsikt) i en av D's nedskrivna tankar.

Efter kaffe sent i mars och innan vin i mitten av oktober.

"Morgon och precis lite för kallt
för tunna tyger hämtade i Vietnam
Och du är som fågeln där,
men jag saknar det långa i dig
hur din mun går i ett, non-stop
att du i två års tid utåt har skämts för dina skor,
men innerst inne är du stolt

Åsynen, tanken, känslan
allt som hör till

Hårigt bröst, och mina kvinnliga vänner hatar,
jag äter upp
att du aldrig vänjer dig
vid färjans fart
eller hur dom vill pressa i dig mat

Och någon gång önskar jag att du ska förstå
varje dag är du människan
som senast gjorde mig glad"

L